Varning för klagosång
Nu måste jag få klaga lite. Jag vet att så många har det värre än mig. Jag vet att jag inte är döende. Men jag har så sjukt ont. Hade jag vetat detta innan hade jag hellre haft inflammation runt visdomstanden ett par ggr per år rasten av livet än att ta bort den. Det har nu gått lite mer än 4 dyg sen jag plockade ut den. Och de blir bara värre och värre. Jag vill inte vara med längre.. Jag mår dåligt av alla värktabletter, och dom har inte lika stor effekt heller längre. Jag börjde ju ta dom redan för 10 dagar sen när jag fick inflammation. Men utan dom är det outhärdligt. Och jag kan inte öppna munnen. Bara en cm ungefär. Otroligt svårt att få in nåt, och när jag får det så gör det ont att tugga. Det gör ont att svälja, ont att dricka. Allt gör ont. De känns som att ha sendrag mellan örat och ner i halsen. Svullen i hals och kind mot örat. Eller som att ha öroninflammation och halsfluss och tandvärk på samma gång. Jag kan knappt sova för jag vaknar av värk hela tiden.
Man kan ju tycka att jag borde vara smärttålig. Jag som levt med kronisk värk i nacken i så många år. Och undviker värktabeltter in i det längsta. Men detta är ju inte bara ont på ett ställe. Dette leder ju till näringsbrist och sömnbrist och gud vet vad.
Om nån vill byta mun med mig, bara för en dag, så är ni välkomna... Längtar efter att kunna öppna munnen utan att det gör ont, att kunna äta vad som helst, att få sova en hel natt, att slippa äta piller som jag får biverkningar av.
Som en kompis sa "du börjar låta som en karl som är förkyld" haha jaa dom är bra på att gnälla över lite snuva. Jag klagar inte i onödan, så när jag gör det då är det illa.