Från köpstopp till miljonär

25 dagar.

Så länge har jag varit utan internet hemma. Det började på min födelsedag. Det hade snöat, en traktor kom, som sig bör. Men denna traktorförare måste ha lämnat glasögonen hemma, för han körde sönder kabelskåpet! Jag har bara internet, via telenätet. Så jag gjorde felanmälan till min internetleverantör. Mina grannar med telefon kontaktade telia. Dagar blev till två veckor innan något hände. Då kom tekniker förbi,skottade fram kabelskåpet, konstaterade problemet och for iväg. Dagarna gick igen, jag kontaktade alla tänkbara, min leverantör, telia, skanova som äger kopparnätet. Ingen hade några svar. Tillnsist kom dom ändå tillbaka, tio dagar efter sitt första besök. Och plötsligt ser jag det. Internetlampan på modemet som blinkat i 25 dagar lyser plötsligt med fast sken!

 

Ja efter så lång tid utan internet inser man hur beroende man är. Hur många vardagliga saker som inte fungerar. Hur betalar man räkningar utan internet? Hur mailar man in skoluppgifter? Hur söker man information? Hur skriver man ut saker från nätet? Hur hittar man ett telefonnummer? Problemen hopade sig. Jag överlevde med en del krånglande. Laddande av surf på mobilen. Lån av andras wifi. Men man undrar lite. Hur klarade man sig utan internet för 20 år sedan?

 

Tajmingen var iallafall perfekt. Internet kom tillbaka lagom till jag blev ledig. Och sjuk. Jag som så sällan är sjuk har åkt på influensa. Men. Då har jag all anledning att bara ligga i sängen och kolla film och serier som jag legat flera veckor efter med. Så det kanske var meningen att jag skulle vara utan internet så länge. 

 

Ibland måste man ta kontrollen över sitt liv för att få till en förändring. Vill man ta tag i sin ekonomi så måste man ha kontroll över den. Man måste skriva en budget, man måste veta vad man lägger pengarna på. Hur mycket inkomster och utgifter man har. Lägga upp en plan och ett mål. Det gäller även många andra saker. Utan en plan och ett mål är det svårt att komma nån vart. 

 

Men när man nått målet då. Man följer planen och fortsätter på samma spår fast man nått målet. Man har gjort en hållbar förändring som har blivit en vana, en del av ens livsstil. Måste man fortfarande ha kontroll? Nej kanske inte. Det är vad jag kämpar med lite just nu. Funderar på om jag ska försöka släppa kontrollen i år. Låta bli att skriva en budget. Jag vet ju mycket väl att jag har så jag klarar mig, och det blir alltid sparade pengar varje månad. Kanske inte om jag måste repa bilen för 10000 eller köper ett kök för 30000, men jag sparar så mycket alla andra månader så på ett år så har jag ändå sparat mer än jag slösat. Mitt sparkonto kommer alltid att öka. Och målet jag hade med miljonen är ju färdigt för länge sen. Behöver jag verkligen ha sån kontroll över pengarna då?? Nä förmodligen inte. Men jag är ett kontrollfreak och det är svårt att ändra sina vanor. Men jag ska nog göra ett försök ändå. Är ju lätt att i slutet på året kolla, vad hade jag 1 januari,vad har jag 31december. Så vet jag ju precis hur mycket som har blivit sparat.

 

Så kort sagt. Ta kontrollen när det är behövs,och släpp den när den inte längre är nödvändig.

.. Lova inte det du inte kan hålla.

 

De här med nyårslöften. Jag tror inte riktigt det är så bra. Förändring kräver planering, förberedelse och vilja. Man måste vara redo. Är men redo i september, varför vänta till nyår? Är man inte redo till nyår, förändra inget! Oavsettvad det är du behöver förändra. Gå ner i vikt, börja spara, sluta röka, söka nytt jobb. Spelar ingen roll vad det är, man behöver vara redo. Men man behöver även vid nån tidpunkt verkligen börja. Inte bara skjuta på det. För en del kan det funka med att sätta ett datum, eller en tidsram och under tiden förbereda sig och lägga upp en plan hur det ska gå till. Tex inom tre månader ska jag.... Eller 1 februari börjar jag... Ha inte orealistiska krav, se till att det verkligen är genomförbart. 

 

Själv börjar jag idag en liten avgiftning. Att det är just idag är inte för att det är ettnyårslöfte, utan för att det passar bäst och jag har planerat det ett par månader. Jag är gravt sockerberoende. Och det förstärks rejält under julen med all julgodis, lussebullar och allt annat gott. Så då är en dålig tid att sluta, för jag vill kunna unna mig allt gott. Jag har gjort detta förr och vet att första dagarna är jobbiga, sen fortsätter jag av bara farten ett tag till. Sen börjar jag unna mig vissa saker, men med måtta, och ddt funkar bra att ha en balanserad kosthållning när man först har avgiftats. Mycket svårare att dra ner på det och ständigt vara sugen. En rejäl avgiftning och ha några jobbiga dagar men sen vara kvitt beroendet.

Jag är ingen expert, men tror att det kanske kan funka även på andra saker man ska sluta med, att det är bättre sluta tvärt än att dra ut på plågan.... 

Ska man istället börja med nånting då tror jag tvärtom,att det är bättre att trappa upp stegvis, till man får in de nya vanorna, annars ger man lätt upp för det blir för mycket. Tex börja träna. Börja inte med fyra pass iveckan, då har du tröttnat efter en månad. 

 

Men framför allt. Vad det än är du ska förändra. Tro på dig själv! 

 

 

Ja de kan man göra på många sätt. Man kan göra det bokstavligen. Genom att vara rökare, eller köpa raketer till nyår. Båda sätten är så dåliga enligt min åsikt så det finns inte nog med ord. Egoistiskt och idiotiskt, det är det enda jag tänker säga om det för tillfället.

 

Jag har mina egna sätt. Tex så använder jag ofta tänderna som verktyg. River av tejp, biter av saker osv. Till slut går dom sönder, vilket hände kvällen före julafton. Så jag var inställd på att fixa det på måndag, vilket jag gjorde. Tabdläkarbesök är aldrig någonsin billiga. Har aldrig förstått varför. Varför är det intw samma system som i sjukvården? Då skulle fler söka hjälp i tid. Många har inte råd. 

Hur som helst, att själv orsaka tandskada är även det idiotiskt. Dock så behöver ingen annan lida för min min dumhet. 

Så länge det bara är sina egna pengar man bränner, även om det är på korkade grejer, så är det ok om ingen annan påverkas. 

 

Bränna pengar på mellandagsreorna är ett annat sätt. Jag har svårt att inte lockas när det är billigt. Men än så länge har jag inte köpt något. Är inget jag behöver. Försöker stå emot konsumtionshetsen. Men kommer bli ännu svårare om nån vecka när slutreorna börjar. Halva reapriset har jag svårt för.Vet inte varför. Bättre är ju att inte köpa alls när man inget behöver. 

 

Kanske jag skulle ta ett köpstoppsår igen. Inte för att jag behöver det ekonomiskt. Utan för att jag inte behövwr mer prylar. Jag får se. Några dagar kvar av dethär året först. 

Jag har aldrig haft så mycket att göra som senaste halvåret sen jag gick ner i arbetstid. Det får mig att undra hur fullt upp jag kommer att ha när jag går i pension. Jag hör på dagens pebsionärer att dom har så mycket att göra. Tex min moster på 67. Ständigt upptagen med allt möjligt. Är det inte barnbarnen så är det husrenovering eller nåt annat. 

Är det så jag kommer att bli. Ska man inte kunna ta det lite lugnt när man får pension?

 

Denna vecka är jag nästan ledig. Jobbar endast fyra timmar. Men har fullt upp ändå. Telefonsamtal, mail, syr julklappsbeställningar, pluggar osv osv. Ja som jag skrev i förra inlägget om planering, hade jag inte planerat hade jag inte fått ordning på min tid. Men eftersom allt jag gör är självvalt så blir man inte särskilt uppstressad ändå. Jag har själv valt att bli god man. Jag har själv valt att starta en hobbyverksamhet och sy tennarmband och trikåmössor. Jag har valt att vara med på marknader. Jag väljer att ha en massa julpynt. Det är mitt val att plugga. Ingen tvingar mig till nåt. Jag har valt att gå ner i arbetstid för att kunna göra sånt jag tycker är roligt.  Jag kan själv välja att plocka bort något om jag inte orkar. 

Det kan man inte om man har en heltidsanställning, och ska hinna med alla måsten efter jobbet. Hur hinner man då göra det som är roligt? Inte konstigt så många går in i väggen nu för tiden. 

Jag kommer aldrig att gå upp till heltid igen. Jag vill leva och må bra medan jag kan. Inte jobba bort hela livet. Livet går inte ut på att jobba. Livet går ut på att leva. Lev livet! 

 

Så här i juletid är det många som känner sig stressade. Både för att det blir för mycket att göra och för att pengarna kanske inte räcker till. 

Mitt bästa tips är: PLANERA! Planera både din tid och dina pengar.

Vänta inte till sista stund med julklapparna. Börja köpa julklappar under sommarreorna. Köp inte julmaten under julveckan. Börja redan i november med det som håller länge eller går att frysa. Affärerna kommer nämligen med erbjudanden så tidigt. Har du medmerakort och poäng på det så är det läge att kolla in poängshoppen nu. Finns både gravad lax, pepparkakor, saffran och en del annat att köpa gratis för sina poäng. 

Planera i god tid för när vad ska göras. Man behöver inte slå in julklapparna, rulla köttbullarna, klä granen och allt på en gång den 23 december, så att man sen är helt slut på julafton. 

Stressa inte över att du inte har råd med dyra julklappar. Det är faktiskt tanken som räknas. Och uppfostran... Barn som blir besvikna för att dom inte får det dyraste på önskelistan, trots att dom fick allt annat, kanske har blivit lite för bortskämda tidigare år och förväntar sig att få allt? Man sätter själv ribban när dom är små. Och den där släktingen som inte uppskattar din burk med hemmagjord sylt som du lagt tid och kärlek på. Den personen kanske inte ska slösas energi på till nästa jul... 

 

Det här med planering gäller såklart inte bara till jul. Planerar man noga så kan man hinna mer än man tror utan att stressa. Vad man har att göra blir mer överskådligt. 

Själv har jag haft enormt mycket senaste tiden. Lite för många bollar i luften. Men jag har skrivit listor. Vad som ska göras vilka veckor, och sedan vilka dagar jag är ledig och när jag ska göra vad. Sen gör jag det viktigaste först. Hinner jag inte med det minst viktiga så är det inte hela världen. Det stoppas in någonstans senare,när jag har mer tid. Tyvärr har bloggandet blivit en sån sak, som jag får ta sen, när jag hinner. Så veckorna gick och inget blev skrivet. Men nästa vecka, då blir det äntligen lite lugnare, då ska jag förhoppningsvis även hinna blogga lite mer. 

 

Till dess. Planera mera och stressa inte upp er över julen :)

 

 

Bild från helgens adventsmarknad där jag sålde mina egna alster. En av alla saker jag sysslat med på sistone.

Jag är sällan med i tävlingar, för att jag aldrig vinner när jag försökt. Men i Triabas adventskalender vann jag faktiskt för ett par år sen. Hoppas på tur även i år. www.triaba.com är en panel där man svarar på undersökningar och får betalt för det. Är man medlem där så kan man även vara med i adventskalendern. 

Hur man gör för att vara med i tävlingen står här: http://mytriaba.blogspot.se/2015/11/triabas-advent-calendar-2015.html 

 

Det finns ju som de flesta vet två sätt att få extra pengar över. Låta bli att köpa onödiga saker, eller onödigt dyra saker. Eller att dra in extra pengar. Jobba extra eller övertid på sitt jobb kan vara ett sätt, man kanske inte det man önskar, särskilt inte om man gått ner i tid för att man vill göra andra saker.

Dra igång en hobbyverksamhet är ett roligare sätt, fast kanske mindre lönsamt om man inte har en väldigt bra produkt. Men har man det bör man starta en firma eller företag istället. 

Men en hobby är ju nånting man tycker är roligt, nåt man mår bra i själen av. Och det är vilktigt. Att man nu inte drar in så många kronor är mindre viktigt, men en liten extra slant på något man gillar att göra är extra kul. 

 

Nu är det snart advent och på många ställen finns olika arrangemang där privatpersoner får sälja saker. Julmarknad, skyltsöndag med torgmarknad m.m 

Här i stan har vi flera olika att välja på. Själv ska jag stå på adventsmarknaden, som är varje söndag från 1a advent fram till jul. Det är en kul grej och jag är glad om jag går +/- 0. Då har jag saker över som jag kan ge i julklapp, som då inte kostar mig något. Ja min tid såklart, men tiden har inte stor betydelse när man gör nåt man mår bra av. 

Man behöver inte ha avancerade saker. Många som inte vill, kan, hinner baka lussekatter och göra julgodis utan hellre köper det, men ändå gärna vill ha hemlagat. Det en bra grej för en julmarknad.

Så håll ögonen öppna efter annonser om marknader och boka en plats. Få lite julkänsla, träffa folk, gör nåt ni gillar.

 

 

Nu börjar saker och ting sakta men säkert återgå till det normala. Chocken efter min kusins plötsliga död har lagt sig, även om det fortfarande är obegripligt.

Min pappa fick idag komma hem efter två veckor på sjukhus. Det slutade inte med det jag skrev i förra inlägget, utan förra fredagen fick han hjärtinfarkt, och flögs tillbaka till regionssjukhuset. Nya ingrepp ochmer återhämtning. Nu återstår träning i långsam takt för att få tillbaka orken. 

Jag hade prov i personaladministration igår,gick väl sådär...

Badrummet är helt färdigt.

Jag har haft första handledningen med ett par av tanterna på jobbet. 

Har fått beställning på armband.

Ja livet går vidare. Omvärden stannar inte vad som än händer. Man kan inte sluta andas, äta, sova, leva. Vi som är kvar på denna jord måste fortsätta tills vår tid är kommen. 

 

Sömnstörningar har jag haft i flera veckor nu. Men det är sånt man får ta. Livet kan inte vara perfekt hela tiden. 

 

 

Det har varit en katastrofal tid. Och tankarna har snurrat hej vilt och spunnit iväg åt alla möjliga konstiga håll. 

Det började förra helgen. Min kusin fick en stroke. Jag har en liten släkt så mina kusiner är mer som mina syskon. Vi har växt upp tillsammans. Det skiljer bara 7 år mellan äldsta och yngsta. De som bott söderut har tillbringat somrarna och en del andra lov här, eftersom de haft sin mormor morfar farmor farfar här. 

 

Åter till kusinen det nu handlar om. Han tappade medvetandet direkt. Vaknade aldrig. Skadorna stora. Beslut togs om att respiratorn skulle stängas. Han somnade stilla in för en vecka sedan. 

 

Jag har aldrig tidigare tagit ett dödsfall så hårt som nu. Kanske för att han var så ung. Kanske för att jag stod honom så nära. Kanske för att det skedde så plötsligt och oväntat. Kanske en kombination av allt. 

 

Min dödsskräck grep tag om mig. Skuldkänslor för attjag mådde dåligt i min ångest. Ologiska tankar om allt möjligt. 

 

Tankar om att man måste leva här och nu. Ta vara på livet. För man vet aldrig, i morgon kan det vara över. Men samtidigt se framåt och tro på att man kommer att få ett långt liv. Och fortsätta skapa förutsättningar för att kunna ha ett bra liv som gammal. 

 

Sen fortsatte eländet. Jag är inte den som oroar mig i onödan.men när något allvarligt just hänt, och dessutom hela släkten oroar sig extra just för att det just hänt. Då väcks till och med min oro. 

Min pappa skulle in på ett rutiningrepp. Ett ingeepp han dessutom gjort en gång tidigare. Men denna gång gick allt inte riktigt som det skulle. Han blev kvar på hjärtavdelningen, där man inte får använda mobil, så jag blev inte uppdaterad. Det var inte så allvarligt så personal ringde mig, utan man gick bara i ovetskap. Släkten ringer mig och frågar om jag vet nåt. Så tillslut ringer jag sjukhuset 20 mil bort för att få svar. Då fförst får jag veta att det inte blev bra, men är ingen fara längre. Nu är han flyttad till hemsjukhuset, men blir kvar några dagar. Han är gammal och sjuklig. Men när nån just har gått bort så orkar man inte hantera en till kris. 

 

Det blev ett annorlunda inlägg. Men man vet aldrig vilka vägar livet ska ta. Man kan bara följa med. 

 

Här kommer ett gäng boktips. Lite olika inriktningar, men alla har ändå samma grundbudskap; att man måste tänka om för att nå dit man vill. Vare sig det gäller ekonomiskt, rent personligt, livet i allmänhet, leva hållbart - för din egen skull, miljöns skull eller plånbokens skull.

 

Handlar om hur Karin själv gjorde för att växla ner. En väldigt lättläst bok med många bra nybörjar tips. Den gav mig inte så mycket, eftersom jag inte är någon nybörjare på detta, men jag fick ändå en och annan påminnelse om saker jaf inte löngre tänker så mycket på.

 

En del bränner ut sig av ett vanligt 40 timmar i veckan jobb. Andra har många bollar i luften och tycks vara lyckligare ju mer dom gör. Vad är hemligheten? 

Mitt svar på det är trivsel! Visst kan man bli utbränd på ett jobb man trivs med pga hög arbetsbelastning. Men om man tänker tvärtom. Hur orkar man göra många saker, förutom sittjobb, och ändå må bra. Det handlar om att man trivs med sitt liv och det man gör. 

Mina dagar är nu fullbokade. Men jag har aldrig mått bättre! Jag jobbar, pluggar, är god man, syr tennarmband, renoverar badrummet, jobbar med ett extra projekt på jobbet, jag har många möten. 

Jag är full av energi för att jag gör saker jag själv har valt att jag vill göra. Jobbet kan vara tungt,men där har jag valt att gå ner i tid för att orka och hinna göra saker som jag mår bra av att göra. 

 

Man måste rannsaka sig själv. Är det viktigast att tjänsa så mycket pengar som möjligr och jobba heltid och inte riktigt må jättebra. Eller att göra det man mår bra av fast man tjänar lite mindre pengar? Orkar man ens göra något vettigt av dom där pengarna om man inte mår bra och jobbar hela dagarna. Dom pengarna kanske bara går till onödiga saker just för att man inte har ork. Man kanske äter dyra middagar ute flera ggr i veckan för att man inte orkar laga mat. Man kanske lägger mycket pengar på resor ofta för att man behöver komma bort och ladda batterierna. I stället för att ladda batterierna varje dag med saker man tycker är roliga. 

 

För ofta verkar det vara så, ju mer man jobbar och ju mer man tjänar, desto mer pengar går det. Ju mindre man tjänar desto bättre tar man vara på det man har. Jag tror inte alls på att dom som jobbar mest och tjänar bäst är ett dugg lyckligare än någon som valt att jobba mindre och göra det man vill resten av tiden. 

Det är inte bara ett positivt tänk man behöver. Man måste även lyssna på sig själv. Både ta reda på vad det är man egentligen vill. Och när man står inför ett val, gå på känsla, välj det som känns rätt.

Jag tar min dotter som exempel. Hon flyttade iväg 90 mil för att plugga. Trots att det inte riktigt kändes rätt, och hon hade bara fått tag på ett studentrum. Men sommarjobbet var slut och hon hade inga andra planer så hon åkte. Fyra dagar senare säger hon att hon tänker flytta hem igen. Hon läser in på komvux istället det hon behöver för att söka den utbildning hon egentligen vill. Och samtidigt kan hon jobba lite extra om dom behöver folk där hon var under sommaren. Det var hennes tanke. Hon gick på känsla, lyssnade på sig själv och åkte hem. Hon kommer hem en måndag kväll. Slänger iväg ett mail på tisdag morgon till chefen där hon sommarjobbat, och berättar att hon är hemma igen och kan jobba extra vid behov. Ett par timmar senare ringer chefen och erbjuder henne jobb på kontoret. Hon kan börja samma dag! Hon har gått ut gymnasiet i år, har inte jobbat på kontoret innan, utan i verkstan, och får 26000 i lön! De kan man kalla att halka in på ett bananskal.

 

Så följ din känsla, gör det du mår bra av. Bli ännu mer positiv, och få livet att gå den väg du vill. 

 

 

 

Varning, detta inlägg handlar om hur jag nåt en massa mål genom att ändra mitt sätt att tänka. Så tycker man att mitt förra inlägg om the secret var flummigt så kan man sluta läsa nu. Vill man se vad man kan uppnå så fortsätt läsa och bli inspirerad att själv sätta upp mål och tänka positivt på dom. 

 

Jag måste väl ta miljonen som första exemplet. Det är ju ändå det denna blogg handlade om från början. 

Jag fick en ide om att det borde inte vara omöjligt att samla ihop en miljon innan 40. Så jag bestämde mig för det helt enkelt, och gjorde det dessutom offentligt genom att starta en blogg och redovisa mina framsteg. Och det gick ju som bekant alldelens utmärkt. Jag hade ett mål, tänkte positivt och trodde på att det fixar jag. Och så blev det. 

 

Jobbet jag har nu var jag helt övertygad om att jag skulle få. Jag sökte ingenting annat, bara till just den brukaren, för det var där jag ville jobba. Och det var aldrig några frågetecken eller överläggningar, jag fick det direkt. 

 

Det finns många exempel. Stora som små. 

 

Året innan jag såg the secret så var mitt liv en enda soppa. Jag hade separerat, jag var fast i en liten by där jag vantrivdes, jag blev arbetslös, grejer gick sönder på löpande band. Allt från hål i skorna till trasig vattenpump så vi var utan rinnande vatten i flera veckor. Jag gick hemma hela dagarna och gjorde ingenting. Inget mer än att vara negativ och bitter och se på när allt gick sönder. 

Sen såg jag filmen, och det gick upp ett ljus. Det är jag själv och mitt sätt att vara som gör att allt är som det är. Att jag inte mår bra gör att jag ser allt i svart. Och allt blir bara värre och värre. 

Sen den dagen vände jag mitt sätt att tänka. Och sen den dagen blir mitt liv allt mer positivt för varje dag som går. 

 

Jag flyttade in till stan, jag fick jobb, jag började göra saker som får mig att må bra. Jag tränar, jag jobbar med att hjälpa andra, jag får utlopp för min kreativitet i husrenoveringen, jag känner mig uppskattad och helt enkelt lycklig. 

 

Så om du tycker att du har ett dåligt liv, då kanske det är dags att tänka om. Tänk på vad du har som är bra. Tänk på vad du vill ha. Sätt upp mål. Och var positiv!

 

 

 

...som jag nämnde i förra inlägget. Handlar om att jag tycks få allt såsom jag vill ha det och vissa saker bara kommer till mig, helt utan att jag ens tänkt på just det. Jag lever ett mer och mer perfekt liv. Perfekt ur min synvinkel, på ett sätt som får mig att må bra. 

 

Senaste exemplet hände igår. Min chef frågade om jag ville hålla i en liten utbildning för självservice. Vi ska numera själva logga in på en dator på kontoret och ansöka om semester, skriva in när vi jobbat extra, varit på utbildning osv. Till för 1,5 år sedan gjorde våra administratörer detta, dom plockades då bort så nu ska vi göra det själva. Men framför allt de som är lite äldre har inte brytt sig om att lära sig hur det funkar. Och nyanställd personal behöver också lära sig. 

Detta betyder alltså att jag får göra nåt helt nytt, jag blir plötsligt en utbildare, och några extra kronor i plånboken. Utan att jag haft en tanke på att göra något liknande. 

 

Varför är då mitt liv så bra? Hur kommer det sig att allt faller på plats? Att allt blir som jag vill och lite till. 

Har ni sett filmen eller läst boken The secret? Om inte så är mitt tips; gör det! Jag blir mer och mer övertygad om att den har förändrat mitt liv. Eller egentligen att jag själv har förändrat mitt liv,men det var den som fick mig att ändra mitt sätt att tänka. Jag gick från lite negativ och bitter, för att inget gick min väg, allt var skit. Till att jag började tänka positivt på allting, började förändra saker, en liten bit i taget. Började sätta upp mål. Tänka efter vad jag egentligen vill,hur jag vill leva. Så istället för att tänka att det här går aldrig,så tänker jag att detta fixar jag! 

 

Ni vet när man har en riktigt dålig dag. Man kanske börjar  med att slå i tån i sängbenet, sen missar man bussen, man glömde ta med sig lunchlådan, och det ena efter det andra. För att man startade dagen med ett negativt sinne så fortsätter hela dagen i en negativ spiral. 

 

Jag är ateist, men tror ändå att människor som har en tro på gud och de som har en tro på sig själva är lite samma sak. Man tänker positivt om något så blir det bra...

 

Filmen The secret finns på yourube. Kan tyckas lite flummig till en början. Men om man sen börjar tänka efter lite, så kanske man inser att man är lite för negariv ändå,man kanske inte gör de man kan för att få det man vill. Man kanske tar saker,och människor för givna. Man kanske tror att ett nytt jobb ska knacka på dörren medan man sitter hemma och är bitter över att man är arbetslös, eller vad det än handlar om. Tänk positivt, bli positiv, och positiva saker kommer att hända....